Ur boken "Pysen"

av Edith Unnerstad.

Det är samma författare som har skrivit om bla Kastrullresan som ju har blivit tv-serie. Alla böckerna är skrivna på 50-talet och vi läste alla i min barndom. Det var "familjeläsning" - alla i fam satt och lyssnade fast det egentligen bara var mig pappa läste för. ;-) Jag håller på att läsa den för Freja och Tuva nu. Endel saker får man förklara för dem, för vissa företeelser förstår de inte alls, det är helt enkelt för länge sedan och företeelsen existerar inte idag.

Pysen åker olovandes buss själv ut till sommarstugan mitt i smällkalla vintern. Han ska hämta sin badanka som han hade glömt där. Han vet precis var han ska gå av; vid en hållplats med en buske med skära blommor på. ;-)
Vid hållplatsen stod en dam och två herrar och väntade. Damen bar på en kasse och en bakelsekartong. Den ena av herrarna var ganska tjock. Han hade ett hundkoppel i handen. Pysen ställde sig bredvid honom och tittade intresserad på kopplet.
- Vi har bara katt vi, sa han.
- Ja, kattor är ju trevliga de med, sa den tjocka herrn och smålog vänligt.
- Är farbrors hund också väldigt tjock? frågade Pysen.
Den tjocka herrn brast ut i skratt.
- Å ja, mager är den inte precis, sa han. Den tycker om mat precis som husse.