I går var Magnus och jag på Rikard och Christinas bröllopsfest. Rikard är Magnus gamla kompis sedan studietiden. Det var en supetrevlig och faktiskt en relativt påkostad fest. Svårt att misslyckas då liksom. ;-)
De gifte sig dagen innan, fredagen den 13 (häftigt datum!), i Amiralitetskyrkan Ulrica Pia (Frejas dopkyrka). Då var bara familjen medbjuden.
Det hela började kl 18 på Bergqvistska gården i stan. Det är gården ovanför Grevagården. Det är även där Café Nyfiket ligger. Det var Café Nyfiket som hade lagat den gooooda buffén. Bergqvistska gården är en gammal köpmannagård från 1700-talet. Snacka om att jag blev paff då det kommer ut en 1700-talsherre när vi står där på gården med snittar och glas med mousserande vin i händerna, och börjar prata om Karlskronas historia. Herren visar sig vara en utklädd Michael Helgesson, som jag hade mycket hjälp av när jag skrev min c-uppstas i historia, i ett annat liv känns det som. ;-) Han är mycket kunnig i Karlskronas historia, och var då knuten till sjukhusarkivet. Han hjälpte mig med gamla journaler, då jag skrev om mentalsjukvården i Karlskrona på 1700 talet. Han är inte längre knuten till sjukhusarkivet utan till Blekingemuseum tror jag. Det står titt som tätt om honom i tidningen. Men det är folkets historia som intresserar honom, och mig också.
Efter hans spännande inlevelsefulla berättelse var det dags att ta plats inne i lokalen. Vi fick så trevliga bordsgrannar. Rikard och Christina hade varit urproffsiga i sitt placeringsarbete! Magnus hade jag mitt emot mig, och Fredik en gammal kompis som var med och åkte skidor i Val Thorens (också det i ett annat l iv känns det som) till höger. Hans fru bredvid Magnus, och hon var lärare. Till vänster satt det också trevligt folk. Det hölls endel tal, och sjöngs härliga sånger.
Buffén var toppen. Kycklingfiléspett, fläskfilé, pastasallader, potatisgratäng, västerbottenspaj, kalla såser mm. Till kaffet kom ett lokalt coverband, the Mellowstones, som spelade jazz och mycket femtiotalshits. De hade tidsenliga kläder och utrustning (mikrofon mm).
Baren var gratis, så det var bara att beställa av bartjejen. Jag höll mig till Briska cider. Mmmm, så god! Efter liveuppträdandet blev det hederligt disco. ;-) Det var så roligt för det var så blandade åldrar på gästerna (vilket det ju gärna är på bröllop).
Vi hade lite olika musiksmak, kan man ju konstatera, men vi "provade på" varandras dansstil. Vi i 30-50+ årsåldern jublade när det kom Abba, och de yngre jublade när det spelades "ny" konstig musik. Vi skrattade alla gott när de två 18-20 åriga killarna skulle lära oss deras "danser". Där stod ett gäng 30-50 åringar (inklusive brud och brudgum) i ring och dansade monotont till den moderna, förvissor väldigt "taktfasta" musiken, och gjorde de nya "movesen" i modern dans, som dessa 18-20 åringar lärde oss, tex "vattenspridaren" och "paketet".
"Paketet" innebar att man formade ett paket med händerna (fyra kanter) i luften, klistade på frimärke (handen mot munnen) och dängde det på det osynliga paketet i luften, och sedan "svisch" i väg till någon annan i ringen, ALLT detta i takt till den snabba musiken! Oj oj, vad vi skrattade!!! :-) Vattenspridaren då? Jo tänk dig de vattenspridare som tex bönderna har på åkrarna, som liksom spottar ut vattnet runt runt sin egen axel. Så skulle man göra fast med händerna upp i luften framåt och så runt runt sin egen axel. Oj oj, det fanns fler "moves" men jag minns inte fler. Vi körde paketet många gånger, det tog ju ett tag innan alla lärde sig det! ;-)
Oj vad nio och en halv timme gick fort! ;-) :-)
De gifte sig dagen innan, fredagen den 13 (häftigt datum!), i Amiralitetskyrkan Ulrica Pia (Frejas dopkyrka). Då var bara familjen medbjuden.
Det hela började kl 18 på Bergqvistska gården i stan. Det är gården ovanför Grevagården. Det är även där Café Nyfiket ligger. Det var Café Nyfiket som hade lagat den gooooda buffén. Bergqvistska gården är en gammal köpmannagård från 1700-talet. Snacka om att jag blev paff då det kommer ut en 1700-talsherre när vi står där på gården med snittar och glas med mousserande vin i händerna, och börjar prata om Karlskronas historia. Herren visar sig vara en utklädd Michael Helgesson, som jag hade mycket hjälp av när jag skrev min c-uppstas i historia, i ett annat liv känns det som. ;-) Han är mycket kunnig i Karlskronas historia, och var då knuten till sjukhusarkivet. Han hjälpte mig med gamla journaler, då jag skrev om mentalsjukvården i Karlskrona på 1700 talet. Han är inte längre knuten till sjukhusarkivet utan till Blekingemuseum tror jag. Det står titt som tätt om honom i tidningen. Men det är folkets historia som intresserar honom, och mig också.
Efter hans spännande inlevelsefulla berättelse var det dags att ta plats inne i lokalen. Vi fick så trevliga bordsgrannar. Rikard och Christina hade varit urproffsiga i sitt placeringsarbete! Magnus hade jag mitt emot mig, och Fredik en gammal kompis som var med och åkte skidor i Val Thorens (också det i ett annat l iv känns det som) till höger. Hans fru bredvid Magnus, och hon var lärare. Till vänster satt det också trevligt folk. Det hölls endel tal, och sjöngs härliga sånger.
Buffén var toppen. Kycklingfiléspett, fläskfilé, pastasallader, potatisgratäng, västerbottenspaj, kalla såser mm. Till kaffet kom ett lokalt coverband, the Mellowstones, som spelade jazz och mycket femtiotalshits. De hade tidsenliga kläder och utrustning (mikrofon mm).
Baren var gratis, så det var bara att beställa av bartjejen. Jag höll mig till Briska cider. Mmmm, så god! Efter liveuppträdandet blev det hederligt disco. ;-) Det var så roligt för det var så blandade åldrar på gästerna (vilket det ju gärna är på bröllop).
Vi hade lite olika musiksmak, kan man ju konstatera, men vi "provade på" varandras dansstil. Vi i 30-50+ årsåldern jublade när det kom Abba, och de yngre jublade när det spelades "ny" konstig musik. Vi skrattade alla gott när de två 18-20 åriga killarna skulle lära oss deras "danser". Där stod ett gäng 30-50 åringar (inklusive brud och brudgum) i ring och dansade monotont till den moderna, förvissor väldigt "taktfasta" musiken, och gjorde de nya "movesen" i modern dans, som dessa 18-20 åringar lärde oss, tex "vattenspridaren" och "paketet".
"Paketet" innebar att man formade ett paket med händerna (fyra kanter) i luften, klistade på frimärke (handen mot munnen) och dängde det på det osynliga paketet i luften, och sedan "svisch" i väg till någon annan i ringen, ALLT detta i takt till den snabba musiken! Oj oj, vad vi skrattade!!! :-) Vattenspridaren då? Jo tänk dig de vattenspridare som tex bönderna har på åkrarna, som liksom spottar ut vattnet runt runt sin egen axel. Så skulle man göra fast med händerna upp i luften framåt och så runt runt sin egen axel. Oj oj, det fanns fler "moves" men jag minns inte fler. Vi körde paketet många gånger, det tog ju ett tag innan alla lärde sig det! ;-)
Oj vad nio och en halv timme gick fort! ;-) :-)
Detta är torsdag 19 aug 2010 kl 2022. Mysan och jag Göran sitter ensamma i affären och jobbar med bokföring, inläggning av privata bilder i lillaoo.blogspot.com och ska sedan sätta oss och läsa i badenbaden.
SvaraRaderaMor Ulla är på Bergkvistska gården och äter surströmming med SSS Surströmmingssällskapet. Tur att jag inte anmälde mig eftersom Mysan är nyopererad och måste passas så att hon inte tar klorna och gör slut på veterinärsömmen på magen.
Men hon är pigg. Vi var nyss ute kring kyrkan och kiss/bajsade (Mysan alltså).
Haaaa.... de......
Det var tur att det inte var du som kissade och bajsade kring kyrkan!
SvaraRaderaSkönt att höra att Mysan är på benen i alla fall! :-)
Mamma hade haft väldigt roligt - hade tur med bordsgrannarna.
SvaraRaderaMen Mysan är en underhund. Vid niotiden satte vi oss i baden och läste och hon väntade naturligtvis på Ulla. Plötsligt reste hon sig, lyssnade (jag hörde inget), skällde inte som hon brukar när någon går i trapphuset eller utanför, hoppade ned och lade sig på tröskeln vid dörren i kontoret.
En minut senare ringde mamma, hon hade precis rest sig från bordet och lämnat festen.
DEN HUNDEN HAR ETT SJÄTTE SINNE!